Livet är kanske lite för svårt ibland

Jag önskar jag kunde tycka om alla männsiskor. Jag är nog iallafall ganska befriad från fördomar och förutfattade meningar om folk. Jag vill alltid vara en så bra medmänniska som möjligt, finnas där för andra och behandla andra med respekt. Klart man inte alltid är den bästa men om alla försökte skulle det räcka långt. 
 Man kan bli så less på skitsnack, varför snackar man skit? För att ha någon att klanka ner på, fast det är en själv som behöver repareras?



Ibland önskar jag att jag kunde känna alla människor i hela världen.
Jag blir glad av att se andra människor, kanske för att jag själv är en? Är vi flockdjur?
Hur bra känner man egentligen sig själv?

Det här är jag bra på:
Missa bussar, svettas, kramas, äta, vara snäll, vara irriterande/störande, säga vad jag tycker, ge komplimanger.

Det här vill jag bli bättre på:
Vara trevligare mot mamma och pappa, inte klaga på maten varje dag. Göra läxor, ta ansvar, spara pengar, vara glad, motionera/träna. (haha det lät ju lite klyschigt)

Om jag försöker beskriva mig själv med tre ord:
"Hetsig, förvirrad, omtänksam"

Hur skulle du beskriva dig själv med tre ord?
(Analysera! var ärlig mot dig själv. Inlämning ons v.8)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0